"Vill du lalla med till Rissne snart?" sa Jenny.
"Ja, det låter som ett bra äventyr", sa jag.
Målet: McDonalds i Rissne.
Avfärd: 18.00
Förberedelser: Minimalt
Vi traskar mot Duvbo, men går runt typ hela Sundbyberg innan vi är framme.
"Vad vore ett äventyr om man gick raka vägen?" sa Jenny och visst finns det väl en sanning i det. Vi åker en station från Duvbo till Rissne.
Väl där minns Jenny inte riktigt vilket håll kartan visade att vi borde gå åt. Så vi går runt åt lite arbiträrt valda håll och hittar inte riktigt fram.
Vi ringer Freke för att få guidance. Men han är föga till hjälp.
Då kommer vi på att kartor är ju sådana däringa ting som finnes i tunnelbanor. Så åter till tunnelbanan och eftersom Jenny trots allt har adressen med sig hittar vi gatan och förstår på grund av våra tidigare felsteg (då vi orienterat oss med omnejden) åt vilket håll norr ligger.
Vi hittar fram!
Hemmavid hade vi länsat våra spargrisar och letat i varje skrymsle och vrå och på så vis lyckats skramla ihop 60! kr. Dessa vill vi nu maximera.
Således bestod donkenmiddagen av:
en liten cola
en glass med colasås
en påse minimorötter
en påse frukt
två milkshakes
Hela McDonaldset var spejsat.
Klockan är nu sisådär 19:30 och vi vänder hemåt igen.
"Det stod en skylt där mot Hallonbergen" sa jag
"Då är det ju bara en station hem" sa Jenny
Så vi började gå åt hållet vi trodde det var, tills jag genom en mindre bergsbestigning hittade en skylt som pekade i rakt motsatt håll.
Så vi vänder.
Fortfarande i tron om att det inte är så djävla långt.
Och tja... Så djävla nära var det inte heller.
Och ingen gångbana fanns det.
Så ... ja.. bilväg. Vägren. Anna och Jenny. Äventyr.
Till slut kom vi fram, timade tåget precis.
När vi kom hem igen var klockan 20:10.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment