Formformformatering.

Efter att ha dragit hit diverse datorfolk för att formatera min dator, efter att de fifflat hit och dit och allt är paj så formaterar jag själv, oövervakad och får allt att fungera! installerar drivrutiner, antivirus och allt möjligt.
Men!
Någonstans mitt i alla formateringar lyckas jag fumla bort alla mina backups på allt jag hade innan, så nu har jag ingenting. Fast 60 gig är inte så mycket att slarva bort. Var lite pinsamt att behöva maila min handledare för att få tillbaka min c-uppsats bara...

Vita gympaskor.

De nya, fula skorna är så fula, men så underbara.

Det är ju ingen sport att springa när man inte ens får ont i fötterna.

Men det ska erkännas att jag delvis vill använda dem massa för att de ska bli lite sådär charmigt slitna och sluta vara så tokvita.
Det ser fördjävligt ut.
Det räcker med de orangea detaljerna liksom...

Men ååh så skönt det är med skor som är skor.

Äventyr

"Vill du lalla med till Rissne snart?" sa Jenny.
"Ja, det låter som ett bra äventyr", sa jag.


Målet: McDonalds i Rissne.
Avfärd: 18.00
Förberedelser: Minimalt

Vi traskar mot Duvbo, men går runt typ hela Sundbyberg innan vi är framme.
"Vad vore ett äventyr om man gick raka vägen?" sa Jenny och visst finns det väl en sanning i det. Vi åker en station från Duvbo till Rissne.
Väl där minns Jenny inte riktigt vilket håll kartan visade att vi borde gå åt. Så vi går runt åt lite arbiträrt valda håll och hittar inte riktigt fram.
Vi ringer Freke för att få guidance. Men han är föga till hjälp.
Då kommer vi på att kartor är ju sådana däringa ting som finnes i tunnelbanor. Så åter till tunnelbanan och eftersom Jenny trots allt har adressen med sig hittar vi gatan och förstår på grund av våra tidigare felsteg (då vi orienterat oss med omnejden) åt vilket håll norr ligger.

Vi hittar fram!

Hemmavid hade vi länsat våra spargrisar och letat i varje skrymsle och vrå och på så vis lyckats skramla ihop 60! kr. Dessa vill vi nu maximera.
Således bestod donkenmiddagen av:
en liten cola
en glass med colasås
en påse minimorötter
en påse frukt
två milkshakes

Hela McDonaldset var spejsat.

Klockan är nu sisådär 19:30 och vi vänder hemåt igen.
"Det stod en skylt där mot Hallonbergen" sa jag
"Då är det ju bara en station hem" sa Jenny
Så vi började gå åt hållet vi trodde det var, tills jag genom en mindre bergsbestigning hittade en skylt som pekade i rakt motsatt håll.
Så vi vänder.
Fortfarande i tron om att det inte är så djävla långt.
Och tja... Så djävla nära var det inte heller.
Och ingen gångbana fanns det.
Så ... ja.. bilväg. Vägren. Anna och Jenny. Äventyr.

Till slut kom vi fram, timade tåget precis.
När vi kom hem igen var klockan 20:10.

Snyltlyx

I brist på pengar får man vara kreativ så som föregående inlägg demonstrerade (se! vi lever än idag) eller vara mindre kreativ och mer snyltig. Såhär:

Igårkväll skulle Semir komma hit och tänkte stanna kvar. "Om du vill ha konventionell frukost råder jag att du har med mig någon" förmedlade jag lite subtilt och karln dyker upp med både bröd, smör och jos! Jag och Jenny blev alldeles spattiga, smör har vi inte haft på många många veckor och smaken av hårdbröd utan något på håller inte i längden. Men nu! Mjukt bröd med mjukgörande fett. Vilken lyx!

Lika lyxigt fortsatte dagen, först med bjudkaffe och äpple på campus och sedan lyckades jag påverka så att det blev färskpotatis till lunch. Svensk, fin färskpotatis! Det är det bästaste som finns. Ack så bra.

Imorgon blir det kreativitet igen.
Och middag på villan.

Studentliv och flickvänsliv är så olika varann, men båda är ack så bra.

Middag.

hemma hos mor stal jag allt som stjälas kunde ur skafferierna.
däribland fynd som rispåsar som nästan var slut, russin som snart snart går ut och röda linser som gick ut -96.

Dagens middag bestod av ris (två sorter blandade för det var vad vi hade nu), lite wokgrönsaker från frysen, röda linser och en sked tomatsås som jenny gjorde igår och lämnat framme på spisen över natten.
Nu väntar vi på att se om vi kommer att dö av de över tio år gamla linserna.

Vad gör man inte när man inte har mat eller pengar...

I näckrossoffan.

Jenny: Varför skulle potatisar bo i vattnet liksom.
Anna: Precis!


en stund senare


Jenny: Jag har aldrig riktigt förstått den där grejen med pinnen och påsen.
Anna: Neeej.......

Oh happy days..

.. för mina fötter.

för månadens sista sista pengar blev det ett par träningsskor. vita, fula nike med orangea (!!!) detaljer. fult fult, men ACK så bekvämt. var ute och drog en repa runt råstasjön och ååh så ovant det är att jogga utan att få ont i fötterna.
this could be the beginning of a beautiful friendship.

Onsdagsvilla och torsdagsplaner.

Igår hade jag min sista barns språkutvecklings-föreläsning... Lite sorgligt, för kursen är tokrolig och intressant med toppföreläsare. Nu återstår bara tenta. Min första salstenta sedan februari -06
Galet. Men lite kul också. Salstentor är pyssligt.

Efter föreläsningen blev det Onsdagsvilla: öl, musik, dans och trevligt sällskap. Vad mer kan man önska?
Sedan efterfest i Näckrosen med en överglad Johan som ville lyssna på aaalla låtar på min dator, även fast det inte fanns något med ulf lundell, men fick framåt 07 ge med sig och efterfestgänget drog sig mot tunnelbanan igen.

Så fick jag äntligen några timmars Amysömn för att sedan vakna upp med huvudvärk, bakishet och en okänd människas namn på armen. Mysterium..

Nu ska jag uppbåda ork att ta en dusch, sedan ska vi bege oss mot Kista Galleria för att pyssla med lite hemligheter inför imorgon och mors födelsedag och mors dag.

Sedan åker vi nog till villan för att se Battle Royal.

Bakispuls.
Är
Bättre
Än
.......
..
.
Slime.

Maj.

Snart sommar.
Snart mors födelsedag.
Snart terminslut.

2 juni - tenta i barns språkutveckling
7 juni - opponering på c-uppsatsen
8 juni - inlämning på litteraturvetenskapen.

lovely lovely.
och innan dess sjutusen besvärliga littvetseminarier.
hur gick det här till?

På spaning efter den tid som flytt..

..jag läser Proust.
Ja, jag läser Proust.
Och så fasligt roligt är det inte.
Och det är inte meningen heller.

Vad Proustläsandet däremot leder till
är ett sug efter att läsa Bodil Malmsten.
När hon är sur på något eller någon,
tycker att denne beter sig ogenomtänkt,
säger hon:
"Läs Proust! säger jag"

Och lusten att läsa Bodil
blir ännu starkare
när Daniel Sjölin
gör intervju med henne
i ett specialprogram av Babel.

Ack så bra, ack så bra.


Och dessutom hann jag hem i tid
efter en behaglig dag på campus.
Och till det
så hann jag köpa jordgubbar och yoghurt.
Sommarlyx.

Lugn lycka,
bäddar
för
framtida
rastlöshet.

Men idag mår jag bra.

Valborg: Uppsala.

Uppsala är verkligen the place to be på Valborg.
Alla andra är där.
ALLA
andra.

Picknick i Ekonomikumparken: ris&kycklingsallad och ölbuffé. Absurt många människor. Lämlar. Människor. Hmm.. Antingen eller. Runt för att se på allt folk och poppa lite framför scenen.
Sedan runt på stan bland ännu mer folk och lite sightseeing mellan nationerna. Utanför norrlands spelade ett jazzband, så vi dansade på gatan.
Häng hos Erik och hos Eriks kompis, tvspel.
Grillning på Studentvägen, jag och jenny gjorde de koolaste biffmackorna med baguette, rostbiff, sallad och tacosås. Värmningstid i korridor. Dansade till Winnerbäck i okänd människas rum med okänd människa. Minglade runt bland rummen med Thömas tills alla tyckte illa om oss.
Förvirring under hela dagen, folk tappades bort och hittades och kollade av och hela hela tiden var det sms och telefonsamtal till alla. Få av oss hittar i Uppsala.
Familjen var splittrad.

När vi väl skulle ut på nation efter smärre Amyrelaterat kaos, var det jättefullt och jättekö överallt. ÖVERALLT. Förutom Stockholms nation... Så vi gick väl dit då.
Ett tag.
Tills vi hörde att vår Mirjam stod på station och tänkte åka hem. Efter all fylla vi sett under dagen, allt krossat glas och all spya ville vi inte att vår upprörda småstadstös skulle åka själv hem. Familjen måste ju ta hand om varandra. Så jag och Jenny lämnade övriga på stockholms och gick till station. Köpte cola och salta pinnar på vägen.
Väl vid tågstationen ramlade thömas och Sofie in strax innan tåget skulle gå. De hade vimlat omkring ett tag och inte hittat rätt nation, och sedan när de fått veta att vi skulle åka hem bestämt sig för att åka med.
Så det blev kollektivsovning i Näckrosen.
Även om Uppsalavistelsen blev någon förkortad, kände jag när vi gick mot station att 12 timmars valborgskalas ändå var nog.

Ungefär när vi stod vid ån, insåg hur smockat det var överallt, det var mörkt och kallt, vi kommit ifrån varann för fyratusende gången och Livets Ord stod och försökte bjuda på kaffe kände jag att det var lite too much.

Verkar koolare att fira Queens Day i Amsterdam istället, eller vad säger du Anton?

Why not go to Kreta and then komma tillbaka igen?

Kreta blev av till slut trots alla förseningar.
En trevlig vecka fylld med trevligt sällskap, spel, sol, bad, kultur, alkohol och natur.

Vi bodde i Almirida, en liten by en bit utanför Chania - Kretas näst största stad. Under veckan hann jag med att vara i Kretas tre största städer, på Knossos och i ett gäng omkring Almirida liggande byar och städer.

Letade kotte, pallade citroner, klättrade i berg och åt havssalt. Åkte taxi med en chaufför som körde, rökte och pratade i mobil samtidigt som han körde alldeles för mycket över hastighetsgränsen, cyklade med och utan hjälp - vilse och ovilse. Hittade getter, bin, får och katter. Dubbelbokade dejter och struntade båda. Spanade på grannarna. Lyssnade på musik. Poolhäng och restauranghäng. Väghäng och rumshäng. Sjuk erik, alkoholförgiftad Anna. Trött soffan och könsbytt isse.

Why not go to kreta...